För att bli läkare måste du först och främst ha en gymnasieexamen, helst inom naturvetenskap. Har du fullständiga gymnasiebetyg kan du söka in till läkarprogrammet. Läkarprogrammet är en femårig grundutbildning som leder till en läkarexamen. Därefter följer minst arton månaders allmäntjänstgöring innan du kan ansöka om din läkarlegitimation. Allmäntjänstgöringen avslutas med en examination och om du klarar examinationen kan du ansöka om din läkarlegitimation. När du är klar med allmäntjänstgöringen har du möjlighet att välja specialtjänstgöring som du själv väljer inriktning på. Om du vill bli en doktor krävs det att du söker sig till en forskarutbildning. Dock är en forskarutbildning inget krav för att kunna få sin läkarlegitimation. 

Konkurrensen om utbildningsplatser på svenska lärosäten är väldigt hög, därför är det inte ovanligt att söka sig till utländska lärosäten. Socialtjänsten ansvarar för att ge ut läkarlegitimationerna. Det är krav på att ha läkarlegitimation om du ska kunna arbeta som läkare. Anledningen till varför du behöver vara legitimerad, är för att yrkestiteln läkare är skyddad under lag. Det innebär att du endast kan kalla dig för läkare om du är legitimerad. Detsamma gäller för specialistläkare. Läkarlegitimationen fungerar som ett bevis på att du har den kompetens som krävs för att arbeta som läkare. Utländska läkare och specialistläkare som vill arbeta i Sverige behöver också bli legitimerade av socialtjänsten. 

När studierna börjar gå mot sitt slut 

Efter allmäntjänstgöringen har du möjlighet att vidareutbilda dig till specialistläkare. För att bli specialistläkare måste du först och främst ha tagit ut din läkarlegitimation. Du genomför sedan specialisttjänstgöringen parallellt med studier och väljer själv vilken inriktning du vill ha. Specialisttjänstgöringen varar i ungefär fem år och det är vårdgivarens ansvar att se till att det finns en bra kvalitet på tjänstgöringen. Precis som med läkarlegitimationen utfärdas specialkompetensbevisen av socialstyrelsen. Dock fungerar examensbeviset som specialistbevis. Personer med tjänstgöring från ett annat land har möjlighet att tillgodoräkna den i svensk specialisttjänstgöring. Då krävs det att den utländska tjänstgöringen redovisas på Socialstyrelsens tjänstgöringsintyg. 

För de som vill fortsätta med studier på forskarnivå, krävs det först att du får en plats på ett lärosäte. Det vanligaste är att du får en doktorandanställning, då du ingår i en forskargrupp. Efter fem år av doktorandstudier är det dags att skriva sin doktorsavhandling. När du är klar med ditt arbete är det dags att presentera din avhandling framför en kommitté då du ska stödja dina argument. Efter presentationen får du invänta svar på om du har fått din avhandling godkänd eller inte. När den blivit godkänd är du i princip doktor (akademisk benämning). Dessa studier behöver dock inte ha med medicin att göra. 

Mer än att bota patienter 

Med en läkarexamen har du relativt stor valfrihet när det kommer till att välja arbetsplats. Om du väljer att jobba på ett sjukhus, kan du bland annat jobba inom kirurgi, ortopedi eller kardiologi. Primärvården eller läkemedelsföretag är exempel på andra arbetsplatser du kan välja att jobba på om du inte skulle vilja jobba på sjukhus. I arbetet som läkare ingår även en hel del undervisning och arbetsledning bland annat. En läkare har även möjlighet att jobba inom hjälporganisationer. Dock finns det möjlighet att jobba inom forskning på heltid eller deltid om du skulle föredra att göra det. På så sätt är läkaryrket väldigt brett. 

En läkare har som huvudansvar att undersöka patienter, ställa diagnos och se till att de får rätt behandling. De ansvarar även för att se till att patienter får information om olika behandlingsmöjligheter, läkemedel och biverkningar. När du arbetar som läkare är det därför viktigt att du har de egenskaper som passar för yrkesrollen. För att trivas och lyckas i rollen som läkare krävs det bland annat att du är noggrann, empatisk, ansvarstagande och att du har tålamod. Vid diagnostisering och medicinering krävs det att du dubbelkollar för att vara säker på att du utför allt korrekt. Det kan även vara bra att vara stresstålig för att kunna hantera katastrofer. 

Att börja söka jobb 

Det är inte ovanligt att börja söka jobb redan innan du fått din läkarlegitimation.. Det är viktigt att arbetsgivaren är medveten om att läkarstudenten inte har fått sin legitimation än. Du har möjlighet att jobba som läkare trots att du inte fått din legitimation än men du har inte rätt till att använda yrkestiteln. De läkare som vill arbeta utan legitimation, kan ansöka om särskilt förordnande, då har de rätt att arbeta utifrån sin kompetens men får dock inte administrera läkemedel utan delegering eller utföra andra arbetsuppgifter som kräver läkarlegitimation. Särskilt förordnande är ett tillfälligt tillstånd som ger dig möjligheten att arbeta under en begränsad tid. 

Många börjar att leta jobb redan vid slutet av sin allmäntjänstgöring. Läkarstudenter har möjligheten att jobba som läkarassistenter, vilket är ett bra sätt för dem att bekanta sig med läkaryrket men även ett bra sätt att knyta kontakter som kan leda till en framtida anställning. Om du har läst din läkarutbildning fram tills nionde terminen och klarat av alla kurser och prov, har du även möjligheten att ansöka om att jobba som underläkare. Dock får läkarstudenter inte jobba inom primärvården. Har du studerat fram tills åttonde terminen och klarat av alla kurser och examinationer, kan du ansöka om att jobba som underläkare i Finland. 

Viktigt att hålla sig uppdaterad 

Eftersom den medicinska tekniken utvecklas i snabbt takt så måste du som läkare kunna hålla dig uppdaterad. Det är svårt att veta vad som kommer att ske i framtiden. Därför kan det vara bra även för specialistläkare att ha lite koll på hur det ser ut i andra områden av läkaryrket. Patienter är nuförtiden mycket uppdaterade tack vare internet och som läkare måste du vara beredd på att svara när patienten inte vill acceptera en diagnos. Om något skulle gå fel, måste läkaren även kunna förklara sig själv och förklara sitt misstag. Ett tips är att prata med läkare om hur dom uppfattar sin yrkesroll. 

Så blir du en läkare – sammanfattning 

För att bli läkare krävs det en gymnasieexamen i naturvetenskap eller vård och omsorg, eller att du får 1,7 på högskoleprovet. Intagningspoängen kan skilja sig beroende på vilken institution du söker in till. Efter studierna följer några år av allmäntjänstgöring. När du är klar med allmäntjänstgöringen kan du ansöka om din läkarlegitimation och välja att specialisera dig. Med en läkarexamen har du väldigt stor frihet när det gäller val av arbetsplats och du kan även välja att forska vidare i medicin och doktorera vid ett universitet. För att lyckas i rollen som läkare krävs det att du har passande egenskaper.